16 juli, 2016

Politikerna är rädda för Jante

Bristen på vettig optionsbeskattning kommer att driva entreprenörer bort från Sverige. Det menar Gabriel Urwitz, ordförande i Segulah. – Jag gissar att politikerna är rädda för att Jante-missunnsamheten ska slå till.

Av SVCA I Aktivt ägande

Gabriel Urwitz började sin karriär som forskare. Han doktorerade på Carnegie Mellon University och har under många år varit adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, där han också blev hedersdoktor 2008.

Men Urwitz lämnade den akademiska världen och tillsammans med Robert Weil och Mikael Kamras skapade han Gotagruppen genom en sammanslagning av ett större antal provinsbanker med Götabanken. Urwitz var ordförande och vd i Gota Bank 1989-1992. Det tidiga 90-talets finanskris blev slutet för Gotagruppen.
1994 grundade han tillsammans med Anders Claesson private equitybolaget Segulah där han i dag är styrelseordförande. Företaget har gjort mycket framgångsrika affärer med bland annat kontanthanteringsföretaget ScanCoin och online-resbyrån Etraveli.
Segulah köpte in sig i Etraveli 2010. Därefter expanderade företaget genom att etablera sig på många nya marknader – i dag i 43 länder på fyra kontinenter.
– Sverige var en bra startmarknad på grund av den stora internetmognaden här.
– 2015 bokades genom företaget biljetter för drygt 10 miljarder kronor, vilket gav Etraveli ca 600 miljoner kronor i intäkter och ett resultat på drygt 200 miljoner kronor. Etraveli är nog världens kanske lönsammaste och mest effektiva OTA (Online Travel Agent).
– Vi hade gärna stannat som ägare men vi fick ett erbjudande från tyska ProSiebenSat.1 Media AG som vi inte kunde tacka nej till.

Gabriel Urwitz var ordförande i branschorganisationen SVCA under några för branschen kritiska år efter den så kallade Carema-skandalen.
Ett av hans initiativ då var skapandet av föreningens uppförandekod. Kodens syfte var att stärka allmänhetens kunskap om – och förtroende för – riskkapitalbolagens verksamhet.
– Det var nödvändigt för branschen att visa att vi var en del av samhället och att vi tydligt markerade vårt samhällsansvar. Utan en trovärdighet för oss som ägare skulle vi inte kunna verka långsiktigt framgångsrikt.
– Detta hängde inte bara samman med Carema utan med det faktum att private equity och venture capital nu blivit en så stor och viktig del av svensk ekonomi.
Urwitz och några kollegor från de ledande private equity-bolagen arbetade med uppförandekoden tillsammans med Hans-Gunnar Axberger, professor i juridik vid Uppsala universitet och tidigare bland annat justitieombudsman.
Urwitz tycker att branschen tagit avgörande steg mot en bra självreglering och mot att nå den eftersträvade breda acceptansen.
Men han är besviken över att ansvariga politikers agerande präglas mer av ofokuserad regleringsiver än av en tydlig ambition att skapa så vettiga strukturer för företagen att dessa skulle kunna bedriva sina verksamheter i en helt svensk, juridisk struktur.
Han tycker också att det är underligt att Skatteverket fortsätter processa om gamla frågor trots att verket rönt bakslag hos förvaltningsdomstolarna:
– Om det funnes en tillräckligt stor insikt om branschens betydelse för Sverige så skulle man i stället för att se bakåt skapa en lagstiftning som skapar goda verksamhetsförutsättningar framåt.

Om man i stället ser på förutsättningarna för Segulahs verksamhet är Urwitz klart positiv. Behovet av Segulahs form av ägarskap har inte minskat, menar han:
– Det finns fortsatt väldigt mycket affärer att göra. Sverige har en väl fungerande private equity-marknad och våra investerare, i stort sett bara internationella, ser Sverige och Norden som ett område som erbjuder hög avkastning.
Urwitz konstaterar att investerarna ser annorlunda ut i dag än då han började:
– Placerarsidan har industrialiserats. En gång i tiden var de mer entreprenöriella – nu mer maskinlika. Lite trist.
Om man ser på den del som utgörs av venture capital så konstaterar Urwitz att den i Sverige verkar i en miljö av starkt entreprenörskap bland de nya företagen. Därför, menar han, är det beklämmande att Sverige inte ser ut att få en optionsbeskattning som ger dessa nya företags medarbetare villkor av det slag som finns på andra håll. Han är övertygad om att det kommer att driva entreprenörer bort från Sverige.
– Optioner är till för att stimulera skapandet av nya företag som kan utvecklas kraftfullt. Det gynnar hela Sverige. Därför är det svårt att förstå att regeringen inte törs införa en vettig optionsbeskattning, utan föreslår något som blir meningslöst.
– Jag gissar att politikerna är rädda för att Jante-missunnsamheten ska slå till.