22 juli, 2016

”Fler kommer att behöva starta eget”

I framtiden kommer allt fler att bli företagare. Det ställer nya krav på bankerna – och på politiken. – Tillgång till kapital och finansiering kommer att spela stor roll för utvecklingen, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Av SVCA I Aktivt ägande

Annika Winsth tillträdde som Nordeas chefekonom i december 2008 – mitt under brinnande finanskris. Då var hela världens finanssystem i gungning. Nu är läget på många sätt mycket lugnare. Men det betyder inte att det saknas utmaningar.
Annika Winsth är optimist. Men, konstaterar hon: både världens och Sveriges ekonomi står inför snabba och genomgripande förändringar. Stora migrationsströmmar och snabb teknisk utveckling ställer nya krav – både på finansiella institutioner och det politiska systemet:

– Min bedömning är att allt fler kommer att behöva starta eget när robotisering och artificiell intelligens förändrar arbetsmarknad och näringsliv. Men även för nyanlända är eget företagande en möjlighet att snabbare komma in på arbetsmarknaden.

– Tillgång till kapital och finansiering kommer därmed att spela en stor roll för utvecklingen.

– I många andra länder finns kapitalet inom familjen, man lånar av släkt och vänner. USA har en lång historia av riskkapital. Inkomstskillnaderna tillåts vara stora samtidigt som det finns generösa möjligheter vad gäller återinvestering i nya företag. Det är långt ifrån den svenska modellen.

– Sverige behöver utveckla nya plattformar för finansieringslösningar samtidigt som vi givetvis måste säkerställa transparens.

– Sverige jämförs ofta med Silicon Valley. Det är glädjande, menar Annika Winsth. Men, påpekar hon: Sverige ligger fortfarande långt efter när det gäller finansieringsstrukturer. För att komma ikapp behöver vi bygga plattformar där entreprenörer och finansiella aktörer kan mötas.

– Vår egen bankvärld måste hitta nya strukturer. Men jag tror också att en större del av utlåningen kommer att ske utanför bankernas balansräkningar. Högre kapitalkrav på banker gör det dyrare för banker att låna ut. Mindre transparanta företag kommer då i kläm.

Här kommer vår diskussion in på politikernas roll. I ett medieklimat där minsta lilla felsteg eller missuppfattning sekundsnabbt kan bli en stora kris är det är lätt för politiker att att bli försiktiga och undvika risker, menar Annika Winsth.

– Den finansiella världen är komplex och lättrörlig, vilket gör den svår för politiker att hantera. Risken är därmed att vi inte får de strukturförändringar som behövs för att entreprenörer och riskkapitalet ska mötas på ett enkelt sätt.

 

– Jag har en känsla av att vi gärna vill ha företagare i Sverige, men företagarna får inte tjäna pengar. Tillåter vi inte det så minskar vi direkt möjligheten till nyinvesteringar i andra företag.
Här finns en tydlig koppling till debatten om venture capital och private equity: det handlar egentligen bara om olika sätt att finansiera företagande och nya jobb.

Samma sak kan sägas om frågan om optionsbeskattning. Personaloptioner är ett sätt att återinvestera i företaget. Hur de beskattas spelar roll. Inte minst för ”born global”-företag.

– Företag som är globala från dag ett, och där en betydande del av medarbetarna inte är svenskar utan kommer från många olika länder – för de företagen är det lätt att flytta någon annanstans som bättre tillgodoser behoven, säger Annika Winsth.

Det behövs fler investerare än private equity-bolagen, menar Annika Winsth. Men för att det ska bli möjligt i större skala behövs det enklare regelverk:

– Min känsla är att mycket arbete går åt till att reglera och kontrollera, vilket förstås är mycket viktigt. Men jag skulle önska ett större fokus på investerarnas och entreprenörernas perspektiv.
Men, påpekar hon, att förändra rådande strukturer tar tid. Därför är det viktigt att komma igång snarast.

– Ur ett svenskt samhällsekonomiskt perspektiv är det centralt att människor som vill starta och driva företag lätt kan få tillgång till det kapital som finns. För kapital finns.

– Om vi inte är beredda att ändra på den strukturen måste man förstå vad man tackar nej till.